Month: July 2023

Min magiska ask

Veckan efter midsommar tillbringade jag med ett oerhört trevligt och träintresserat gäng på Sätergläntan. Där fick vi under ledning av Jögge Sundqvist tillverka vars en magisk ask. Vi skar och hyvlade och karvade och stämde. Och sista dagen pratade vi om färg. Om att riva färg i olja. Om pigment och deras härkomst. Om skillnaden mellan kokt och rå linolja. Om grönsåpa och linoljesåpa. Lärde mig att billig grönsåpa är den bästa penseltvätten. Lärde mig att kokt linolja funkar nästan i alla sammanhang. Blev oerhört sugen av att måla äggoljetempera på alla väggarna i stugan.

När jag kom hem skar jag färdigt karvsnitten i locket på min magiska smyckesask. Jag ville skapa känslan av diamant! Och nu har jag äntligen målat den!

Själva asken är en mörkt blå nästan svart mix av blandade pigment från en magisk gammal byrå som står i snickarboden där vi har vår stuga. Locket är den nästan svarta blandad med mera blått, lite rött och massa vitt. Dragslån, sprinten som håller locket på plats, är i den röda från mina oljefärger.

Nu är det bara guldet som saknas!

Ser bra ut

Min farfar körde ofta ett skämt om att man såg bra ut när man putsat fönsterna. Men min favorit var den om sjömannen som kom till Malmö och frågade en kille i hamnen om do you speak English? Och fick till svar nä jau spikat bara sillatunnor.

Fönsterna fönsterna! Är det slöjd om det är renovering? Vi har iallafall haft några dagar av intensivt lärande. Ni vet när man gör allt för första gången. Mumlar för sig själv ramsan från killen i byggnadsvårdsbutiken; skrapa, tvätta, slipa, olja, grunda, kitta, slutstryk ett och två. Ser en youtubefilm där en flink man med bara nästan lika bra Kristianstadmål som Stig Ståhl hade visar hur man lägger kitt. Jag säger till Olle att det blir en kittstorm men mina skämt kan också behöva skrapas, tvättas, slipas..

Kan tilläggas att nästan hela ramsan genomförts. För två ynka bågar. Men nya stilval spirar. Guldgula.

Nedpackning

Varje gång jag varit på träslöjdskurs med fokus på handverktyg läggs stor vikt vid att man måste lära sig att slipa och bryna sina verktyg så att de ska vara vassa. För vasshet är den viktigaste faktorn om man ska lyckas skära i nåt så pass hårt som trä.

Om man har vassa knivar, eller bara många, kan det vara en nackdel att förvara dem i en liten necessär. Både för att man lätt skär sig när man tafsar runt den efter den bästa skedkniven, och för att man vill skydda deras eggar från att skadas mot varandra.

Sagt och gjort. I den berömda tygkistan fanns detta kraftigt bomullstyg, canvas-ish. Viola Gråstens “Casa” med knytband från Odd Molly (rester från en slaktad blus).

En enkel konstruktion med 10 cm djupa och 5 cm breda fack längs ena kanten och tillräckligt med tyg för att vika över och sen rulla ihop och knyta en rosett.

Och när man har öppnat är det bara att välja och vraka. Olle passade på att höra nya kartongfodral till ett par av knivarna, en saknade helt och en hade ett i näver som helt gett upp.

Nu jag man sugen på mera karvsnitt, och kanske en krympburk!