Om jag plötsligt skulle ställas inför valet av vilken subkultur jag skulle vilja tillhöra skulle jag eventuellt kasta estet-stilen och indiepopen över bord och hänge mig åt punk.
Jag har länge suktat efter en jacka med tuff rygg. Och nu när jag jobbar på kontor såg jag min chans att sporta stilen. Invigde den här kavajen på en kreativ workshop på ett departement – vilket är bara nästan så motsägelsefullt som det låter.
Det är helt enkelt en något för liten kavaj uppsnappad på Beyond Retro dekorerad med yllebroderier och applikationer.
Som en kollega sammanfattade kavajen – business in the front, party in the back.
I höstas annonserade hemslöjden i Skåne utställningen och insamlingen och peppen #delavantar. Det utvecklade sig till en utmärkt plattform för att spana in andra stickares kreationer, väldigt inspirerande!
Jag skrev ut några mönsterark och tog med Anna och färgpennor till Ritorno och så satt vi över en kopp te och ritade vantmönster och tjuvlyssnade på ett okänt killband som blev intervjuade om sina framgångar.
Min första plan var att sticka ett första version av handvantarna, men det mönstret innehåll tre färger eller mer varje varv så det blev för bökigt att sticka. Istället bestämde jag mig för att tänka om och kom att tänka på att jag alltid velat sticka något i genren hönsestrikk. Allt med hönsestrikk tilltalar mig. Funky färger! Skojiga mönster! Slagkraftiga slogans!
Något annat jag gillar är en stadig frukost. För ett tag sen skulle jag bjuda Johanna på lyxfrulle och då jag inte kunde bestämma mig för typisk amerikansk diner-frukost eller brittisk pud-frukost blev det både pannkakor och prinskorv.
Förra helgen var jag i Landskrona och besökte vantutställningen – vilket var en väldigt trevlig tilldragelse. Firade med att köpa stickboken Kulturkoftor!
Nu ska vantuställningen vidare till Luleå och de stekta äggen kommer värma mina fingrar lagom och välbehövligt till midsommar säkert!