Sagan om mitt sprättspree

Jag sprättar och repar. Det är konstigt. Det är inte min grej ™️. Jag lägger till. Gör klart. Är klar.

Men nu river jag upp. Tänker om. Testar nåt annat. En kjol blir en kavaj. En klänning blir en annan klänning. En annan klänning får en krage. En skjorta tas isär. Hur ska den sättas ihop?

En tio år gammal halsduk repas upp. Den var ändå för bred. För kort. För varm. För tjock. Men gotlandsgarnets fluff älskar jag ännu. Också svär jag lite när det tovat ihop sig. Sliter. Lär mig att en lätt hand är ibland ännu mer effektiv än en stark.

Jag ska bygga nånting stort och vackert/Som jag ska krossa dig med

punk1

Om jag plötsligt skulle ställas inför valet av vilken subkultur jag skulle vilja tillhöra skulle jag eventuellt kasta estet-stilen och indiepopen över bord och hänge mig åt punk.

Bildkälla

Jag har länge suktat efter en jacka med tuff rygg. Och nu när jag jobbar på kontor såg jag min chans att sporta stilen. Invigde den här kavajen på en kreativ workshop på ett departement – vilket är bara nästan så motsägelsefullt som det låter.

punk3

Det är helt enkelt en något för liten kavaj uppsnappad på Beyond Retro dekorerad med yllebroderier och applikationer.

punk2

Som en kollega sammanfattade kavajen – business in the front, party in the back.

punk detalj

Avslutningsmusik: Pascal – Jag vill ju bara