Solrosor gryr

Sensommarens gula buketter fick mig att tänka på Vincent.

Nu är det mellandagar och det känns passande med en solrosprocess. Året har äntligen vänt. Ljuset återvänder.

Jag återvände till akryllådan och tillämpade flera relativt snabba och intuitiva lager färg. Irriterade mig lite på att den inledande blyertsen inte täcktes bättre.

Sen kände jag mig nöjd med en bukett som vägrar vissna.

Sagan om mitt sprättspree

Jag sprättar och repar. Det är konstigt. Det är inte min grej ™️. Jag lägger till. Gör klart. Är klar.

Men nu river jag upp. Tänker om. Testar nåt annat. En kjol blir en kavaj. En klänning blir en annan klänning. En annan klänning får en krage. En skjorta tas isär. Hur ska den sättas ihop?

En tio år gammal halsduk repas upp. Den var ändå för bred. För kort. För varm. För tjock. Men gotlandsgarnets fluff älskar jag ännu. Också svär jag lite när det tovat ihop sig. Sliter. Lär mig att en lätt hand är ibland ännu mer effektiv än en stark.