Helt och hållet hönsestrik

Jag vill bara visa att jag stickat en så otroligt fet tröja. Det är flerfärgsstickning överallt. Det är något jag länge trott var omöjligt. Men allt som krävdes var lite tid. Och lite övning.

Här får den glänsa i augustisolen på Maderö.

Mönsterbårderna har jag plockat från pinnade och sparade stickningar jag hittat på interwebz. Det var viktigt för mig att hitta en harmoni i tröjan, även om den är total mönsterbonanza. Den observanta kan se att samma bårder återkommer på ärmarna som på bålen och oket, om än i olika färgställningar.

Tröjan är stickat på stickor 3,5 i fruktansvärt underbart handfärgat lammullsgarn från Tant Kofta.

Jag ville att tröjan färgmässigt skulle ha ett behagligt och kraftfullt tema. Jag är 0% främmande för att välja färger på känsla, efter hand. Men den här gången tog jag hjälp av min begåvade vän Matisse. Inför garnbeställningen utgick jag från den här softa damen vilket hjälpte mig att begränsa urvalet.

Efter att jag fått hem första batchen beställda garner insåg jag efter ett par dagar att jag behövde komplettera med den ljuslila kulören Slöa knivar. Det var viktigt att hitta många kombinationer av färgerna där de funkade tillsammans och mönstret också syntes.

Skissade och funderade en hel del innan jag skred till verket.

Sen var det bara att plöja på. Tröjan följer Anna Bauers beskrivning av Helt Ok Tröja i hennes första bok. Notering till mig själv: jag stickar väldigt tätt med flera färger. Tur man lärt sig det magiska i att blocka ut ett plagg när det är klart, så man kan få det att passa.

Nog om mig! Nu ska jag och tröja uppleva hösten!