Så fort Big C gjorde det tydligt att resande är något vi får öva oss på att längta ihjäl oss efter gjorde sig min ständigt pågående Japan-längtan extremt påmind.
Då detta sammanföll med ett par ganska förvirrade veckor som korttidspermitterad bestämde jag mig för att göra slag i saken och skapa en såndär underbar jäkla dörrgardin.
De fina gardinerna som tjänar som dörrar på restauranger, in till kök med mera. Det var svårt att på internet hitta det jag såg i huvudet, och extra knöligt kändes det att försöka importera i corrans första halvår på jorden.

Jag drog fram en grövre linnetyg från de berömda gömmorna (även detta en rest från projekt medeltiden). Skaffade alun (lättare sagt än gjort ska tillägga), svart ris och svarta bönor. Följde råden i Lina Sofia Lundins bok Naturlig Färgning. Åt refried beans varje mål i en vecka.
Naturligtvis är gardinen ännu inte monterad. Men såhär såg det ut medan jag färgade den: